Återerövra klottrandet!

Återerövra klottrandet!

Jag får ont i magen när jag tänker på alla lärare som hugger direkt när barn sitter och klottrar. “Har du inget att göra!?”,”Sluta med det där!” eller “Är det något du ska visa för klassen?” utbrister lärare samtidigt som vetenskapen visar att när vi tecknar och klottrar ökar vår fattningsförmåga.

Min teckning av en elev som får en tillsägelse av läraren med anledning av klottrande på en lektion.

Att klottra; att med penna mot papper (eller i mitt fall stylus mot iPad) rita figurer och former, abstrakta eller inte, tanklöst eller medvetet, ger dig bättre förutsättningar för att hantera information och lösa problem.

Samtidigt uppfattas klottrande av många som anti-intellektuellt, banalt och barnsligt, inget som har med seriöst lärande att göra.

Nyttan av klottrandet ökar med åldern

Sunni Brown är en av medförfattarna till Gamestorming (tillsammans med Dave Gray), initiativtagare till Doodle Revolution, ett projekt för att sprida visuell läsförmåga, och kommer snart ut med sin egen bok med samma namn.

Brown har ett diagram som illustrerar hur vi generellt uppfattar värdet av klottrande med avseende på ålder, och hur det faktiska värdet av klottrandet genom åren egentligen ser ut. Här är min snabba version:

Diagram som förmedlar att uppfattningen av nyttan med klotter minskar med ökande ålder, medan den verkliga nyttan med klottrande ökar genom hela livet.

Det finns många indirekta orsaker till att vi generellt ser ner på klottrande, bland annat för att SAOL inte säger oss något bättre än att klottra är “att skriva eller rita slarvigt”. Ordet i sig har många negativa konnotationer och många tänker direkt på graffiti (som ju kan vara så oerhört vackert) och vidare på klottersanering.

Klottra är alltså något slarvigt man gör som sedan måste saneras!

Vår kunskapsinhämtning förbättras av klottrande

Sunni Brown menar att vi måste vända på det här synsättet och påvisar gärna hur klotter bidrar i skolvärlden och även framför allt vilken nytta det gör i arbetslivet, något som jag personligen också är en uttalad ambassadör för.

Forskningen visar bland annat:

  • klotter hjälper dig att tänka
  • människor som klottrar samtidigt som de lyssnar behåller mer information/kunskap än människor som inte klottrar
  • klottra är något man gör för att undvika att tappa fokus
  • klottrande har starkt positiva effekter på problemlösning
  • när vi klottrar samtidigt som vi lyssnar engagerar vi på en gång visuella, auditiva, kinestetiska (rörelser), skriftliga och emotionella förmågor <- alla som samverkar för att hjälpa dig bättre lära dig och behandla kunskap.

Kära lärare, nästa gång barn och ungdomar klottrar på er lektion, le och säg “Underbart! När du ritar hjälper det dig att förstå mer.” Klottrande är en intuitiv kunskap som vi måste förvalta, inte begränsa och kväva. Tyvärr hör jag för många sådana exempel från skolvärlden.

Klottra hjälper dig hantera komplexitet

Tänk istället vilka superkrafter du kan frigöra när du plötsligt förstår och kan hantera komplexa problem — bara du vågar klottra! Jag har alltid varit en klottrare i skolan, men det är först på senare år som jag klottrar aktivt på alla arbetsmöten, med full insyn från andra. Det gör mig bättre på mitt jobb. Och ja, idag får jag faktiskt betalt för det.

Ägna nu 5 minuter att lyssna på Sunni Brown i hennes framförande på ett TEDx-event och kom ett steg närmare att börja klottra för ditt eget välmåendes skull!

I maj ska jag träffa Sunni Brown på UXLx i Lissabon. Hennes workshop heter Transform Your Work Through Visual Thinking. Förhoppningsvis blir det en intervju och mycket mer inspiration att dela med mig av. Förmodligen i form av klotter.

PS När jag tidigare idag ritade teckningen ovan under min sons fotbollsträning blev jag snabbt uppmärksammad av flera nyfikna barn som undrade “Wow, ritar du?”. Barnen förstår direkt. De andra vuxna tänkte nog bara… där sitter han och klottrar… DS


Kommentera